Ikväll ska vi på dejt, jag och min bättre hälft!

Vi har inte varit barnfria och umgåtts bara vi två sedan vårt lilla underverk kom. Vi har visserligen varit på två bröllop och då varit barnfria...och haft besök som lekt med dottern...men nu är det ju bara vi ;) Så ikväll blir det middag på Surfers och sedan nya Bond-filmen på bio (romantiskt som bara den!) Det ska bli så otroligt mysigt!

Medan jag läser dagens tidning, läser dottern en bok om spöket Laban...upp och ner!

Dottern blir 5 månader idag!



Lilla hjärtat växer som bara den, nu är hon 67 cm lång och väger 7,7 kg. Hon är ett riktigt energiknippe - ben och armar går i ett som på en duracellkanin med nya batterier. Hon vänder sig hela tiden och har rullat runt ett par gånger. Sitter inte riktigt, men nästan. När hon ligger på mage drar hon upp knäna mot magen men armarna är inte med :) 

Nyfiken i en strut, hon skall pilla på allt och sedan smaka på det. Dessutom skall hon vara med överallt, får hon inte det blir hon arg. Hon charmar med sina leenden och skratt allt som oftast men har också ett jädra humör som kan dyka upp på bara några sekunder. Röstresurser - check!

Äter fortfarande varannan timme men har fått testa annat också. Hon gillar gröt, som hon får lite varje morgon och har testat lite puré då och då. Men något som är smarrigt är ju nappen, som hon stoppar i själv och latjar med fram och tillbaka, upp och ned :)



Ahh, vad jag tycker hon är söt, min lilla plutt. Henne är jag så kär i! Att man kan älska en sån liten människa så mycket som jag älskar henne...ahh :) 

Idag missar vi avslutningen på Klapp och Klang, väldigt synd för den hade jag sett fram emot. Nu skall vi istället iväg på 5 månadersvaccinationen och jag bävar lite för det. Det blir jobbigt när hon blir så otroligt ledsen och man inte kan trösta. Det gör ont i mamma-hjärtat!

Dessutom sover dottern så gott nu, inte så kul att bli väckt för att åka iväg och få den där hemska sprutan!

I måndags på tandvårdsinformationen fick alla bebisar varsin tandborste. Det fick bli en blå en, de snygga gröna och chockrosa tog slut. Nu har den testats, utan tandkräm och med ett vakande öga.

Än så länge har Pluttan inga tänder (tack och lov för det, säger jag som helammar!) men hon ska få ha sin tandborste att leka med när jag borstar mina tänder, så att hon vänjer sig vid den och att det blir lite av en rutin innan man börjar på allvar två gånger per dag. Tror det kan bli bra!

Jag blir sådär löjligt stolt och glad för minsta lilla framsteg som dottern gör.

Första leendet, första skrattet, första jollret, första gången hon lyfte huvudet själv, första gången hon var stabil nog i benen att stå i famnen (med hjälp förstås), första gången hon greppade en leksak, första gången hon fick smaka gröt och lyckades svälja, första vändningen och därefter första varvet.. osv. Små saker som för mig betyder så mycket!

Nu dröjer det nog inte länge tills hon kan sitta, alldeles själv.

I lite över en timme har vi (läs dottern) nu roat oss med att ifrågasätta några saker;
- varför småprata lite när man kan skrika skithögt
- varför försöka sitt-träna med egen balans när man kan ta hjälp av en leksak
- varför måste armarna vara med när man kryptränar

Sen avslöt vi med att undra varför gröten ska stanna i munnen. Vad händer nu då? :)

Valde att testa soltälten en lätt blåsig (läs stormig) dag som denna. Dumt. VÄLDIGT dumt.

Men det var ju fantastiskt smart, smidigt och ändå rymligt. Kommer bli perfekt att ha under soliga och normalt blåsiga dagar här i trädgården och på stranden i sommar. Det är ett sånt där pop up-tält så det bara for upp ur lilla runda påsen...nu till det som jag starkt misstänker är det svåra i kråksången. Hur det ska "poppa" tillbaka ner i den lilla, runda påsen. HM!

Vilken ände var det nu man skulle ha i munnen? Det är knepigt det där...



Hon sätter i nappen rätt i 8 av 10 fall, annars ser det ur såhär eller att hon har napphållarsnöret i munnen istället. Sötnosen! Det är mitt lilla hjärtegull de!

Men fel ände, det är även så hennes humör har varit idag. Större delen av dagen och kvällen har hon varit på dåligt humör och skrikigt (med paus för sångstunden och när hon sov under lunchen på stan). Hon måste få ont i halse, så som hon skriker! Magdroppar och magmassage har hon fått men det är inget som hjälpt idag. Kan hon ha växtvärk? Hon växer ju så det knakar.. Eller kan hon ha träningsvärk? Hon är bara still när hon sover och nu när det är läggdags. Har ingen aning. Man vill kolla upp minsta lilla grej, samtidigt som man inte vill vara FÖR nojjig. Det är svårt det där.

Men nu myser hon i min famn så allt skrik under dagen är redan glömt. Nu ska vi passa på att mysa lite i soffan framför Let's dance (känns som fredag idag) innan hon somnar, brukar ju sova annars vid den här tiden.

På väg hem från sushi-lunch med en fin vän så sparkar dottern av sin ena skon och intar en annorlunda pose när jag pratade i telefon. Skön stil va? Vig som bara den! ;)

Klockan är precis lagom för lite träning i babygymmet!

Nu sover lilla gullungen, vilket betyder lite avkoppling och en kopp "kaffi" för mig.

Hon är så trött. Imorse slog hon upp sina små blå vid kvart i fem, sinnessjukt tidigt! Så straxt efter fem hade hon fått frukost och då var det bara att stiga upp för att maken skulle få sova vidare. Hujedamig. Tänkte ju inte på att hon somnade igår när vi hade vagnen med oss i spåret och efter det la vi henne att sova som vanligt kl 20. Tokigt! Så imorse vid nio somnade hon och vi skulle ju iväg till tio men jag hade inte hjärta att väcka henne, så hon fick sova en stund men inte så mycket som hon brukar på förmiddagen. Det tar hon igen nu.

Nåja. Idag var vi på öppna förskolan, Myllan som den heter. Mötte upp en av mammorna från igår, fikade och gjorde fina fotavtryck. Försökte få till ett handavtryck men det var lättare sagt än gjort, dottern knöt ihop handen hela tiden. Men fötterna blev fina, ska köpa en ramar till dem. Personalen på Myllan är SÅ trevliga och hjälpsamma, vilket ställe alltså.

Jag fick recept på play doh-lera av personalen som jag tänkt ha till gipsavtryck som också skall ramas in, så det ska jag passa på att göra nu innan gullungen vaknar. Kan lägga upp receptet här senare.

Här är dagens alster:

Idag har jag och dottern varit iväg och fikat med några andra mammor (och deras bebisar) och det var så trevligt, som alltid! Dessutom tror jag det är bra för lillskruttan att få träffa de andra bebisarna och även om de inte leker än så får hon spana in dem och bli van med andra bebisar. 

Imorgon tänkte vi gå till öppna förskolan igen, fika med andra mammor och så ska jag försöka göra de där avtrycken på dotterns händer och fötter - om hon nu vill gå med på det. Jag måste säga att det är så skönt att få träffa och prata med andra mammor. Vi är i samma fas i livet och upplever i stort sätt samma saker (beroende på hur bebisarna är i och för sig), stöter på samma problem, funderar på samma frågor, kan ge varandra tips. Och det viktigaste - vi FÖRSTÅR varandra. Det är så skönt.

Att vara mammaledig är inte att ha semester och bara gå hemma och lalla hela dagarna med en glad bebis som roar sig själv med leksaker och babygym, som många verkar tro. Visst finns det sådana dagar när allt bara flyter på och alla är glada och lyckliga. Men det finns även de där motsatta dagarna, när ingenting funkar, när man inte fått många timmar sömn och barnet bara skriker, skriker, skiker. När amningen krånglar. När man inte hinner något på en hel dag. När man bär med sig halva hemmet (känns det som) när man skall någonstans. När man kommer på kl 15 att man inte ätit lunch än för att man har fått gå med en arg bebis i famnen som inte vill annat än att vara i famnen. När blöjorna inte håller tätt och kläderna är allt annat än rena - speciellt när man har en viktig tid att passa och redan är superstressad sedan innan. När hemmet ser ut som f*n och man inte har någon ork att göra något åt det på grund av några eller alla ovan nämnda punkter och man får sååå dåligt samvete. Ahh, det där dåliga samvetet...  

Då är det skönt att det finns de som förstår!

(Men livet med barn är också väldigt underbart, måste få med det också ;) )

Hej å hå, det har visst blivit rabarbertider, jisses vad det växer (är inte det lite väl tidigt? eller det kanske var så förra året också). Så inom en snar framtid kommer det bli rabarbersaft/-kräm och - paj, såå gott!

Efter en timme i badkaret så ser jag värre ut än ett russin! Jag tar uttrycket vattenful till en ny dimension. Men vad skönt det var! Jag har inte velat bada sedan de där hemska nätterna som slöt så bra, du vet. Natten innan vi åkte in badade jag två gånger och andra gången sov jag ett par timmar i badet. Det var så avslappnande, hade kunnat somna där ikväll igen!

Idag har varit en rätt lugn och skön dag med långpromenad, 33-årskalas med en massa gofika och ett besök hos mina föräldrar - en kortis innan dottern blev FÖR grinig. Det är inte alltid så lätt att tajma, det där. Ibland efter en dag med mycket intryck märker man att hon tidigt blir övertrött, medan hon andra dagar kan vara hur go och glad som helst tills att hon somnar för natten. Det är svårt att avgöra vart gränsen går när man själv tycker dagen varit lugn. Men, men - man lär sig mer och mer för varje dag som går...

Jag kan inte sova...(just nu är det inte så stor ide heller för snart ringer dotterns mat- och sovklocka). Men jag är verkligen trött, helt slut! Dagen har gått i ett rasande tempo...har städat huset och tvättat, jag sprang ett intervallpass på 6 km, hann med en kort sväng på stan, vi var och fikade hos ett mkt trevligt par som har en son i dotterns ålder och ikväll har vi haft goa vänner över hos oss på grillmiddag. Skulle vara skönt med sovmorgon men imorgon tänkte jag att maken skulle få sova ut ostört så det blir nog en tidig promenad för mig och dottern - väääldigt tidig eftersom hon tycker det är helt ok att gå upp ett par timmar innan tuppen!

Jag är imponerad att man orkar det man orkar trots att man är så trött. Konstant! Kanske att man inte tänker på det så mycket...utan bara kör på?

Nåja, det kommer väl en tid för sömn någon gång också. Nu börjar hon knorra, dags för mat!

Hon går i sin mammas fotspår