Medan jag läser dagens tidning, läser dottern en bok om spöket Laban...upp och ner!

Jag vill bestämt hävda att tomaterna trivs hos oss i år! :)
 

Jag sitter på altanen och solar, dricker en kopp kaffe och bara NJUTER! Termometern visar hela 33 grader (pga att det är lä, det är 20 grader i skuggan) och på himlen är molnen få. Det känns faktiskt som en sommardag! Det är ljuvligt...

Det har känts lite jobbigt att sommaren redan är förbi...som alltid har sommaren gått lite för fort (även om den kändes extra lång eftersom maken och jag hade långledigt). Men ändå, man kan säga att jag och sommaren inte har gjort slut riktigt än...så att få njuta av sådana här dagar är precis vad jag behöver. Det är ju bara ett par veckor kvar nu tills jag börjar jobba.

Dottern sover här i vagnen bredvid, hon är helt slut. Vi var på Klapp och Klang hela förmiddagen så någon vila blev det inte då. Den kom nu.

Jag hoppas september kommer bjuda på fler sådana här dagar...

Nu ska jag fortsätta njuta lite till innan det vankas promenad med grannen.
 

...har jag fullt upp med att ha sommar!

Det är så mycket som händer, har hänt och ska hända och det är ju precis så som sommaren brukar vara. Intensiv men härlig! :) Men nu när det återigen går att blogga från mobilen så ska jag bli bättre på att blogga. Jag har nu ikväll skaffat instagram (Liteomsara) också, ska testa och se om det kan vara något för mig.

Ett av mina favoritstråk oavsett årstid, men extra ljuvlig på sommaren - strandpromenaden. Det är så skönt att bara gå en sväng här och njuta av havet och solnedgången.

I eftermiddags/kvälls var vi i Grynge och badade (inte jag dock), fikade, mysade och paparazzin i mig fick komma fram. Jag njöt varje sekund. Att ta vara på såhär fina kvällar är guld värt.



  



  



  



Ljuv kväll på ett ljuvt ställe.
Här har man i princip växt upp under sommartid, på den här stranden. Sovit över i boden (säger inte vilken) i all enkelhet, utan el och utan rinnande vatten. Det ger TOTAL frid i sinnet, när man bor över här så lever man verkligen i nuet. Det är sandstrand och stenstrand, bryggor och spigg, långgrunt och djupt, vilda blommor och rosbuskar, öppet och samtidigt tät skog. Det är smultronstället på ön!

Och vet du, maken har varit hemma och målat ikväll. Fasen vad han är duktig!
Jag måste skämma bort honom på något sätt och jag vet inte riktigt hur.

De små djurens värld - blommor.

Oredigerade bilder från 29 april här i trädgården.

Den här typen av tulpanerna har jag inte sett förut, de ser lite fransiga ut - kul och otroligt vackra:



Buketten vi fick av Mia och Stefan

Orkidéer - visst är det otroligt vackra? 

Förmodligen är det för att orkidéerna verkligen gillar mig som förste orkidée-vattnare...men det kan också vara så att orkidéer trivs bra i våra fönster i vardagsrummet vintertid, för de blommar alltid om under vinterhalvåret. Hur som helst så blommar de såhär fint just nu:

Idag var ljuset så fantastiskt vackert...och en lätt dimma låg över kvarteret.
Jag tog en sväng med kameran:

I en av dagens tidningar här på ön kan man läsa om "plågoräven" som terroriserat katter och hundar vid lasarettsområdet i Visby under en tid. Räven är nu skjuten och det är tydligen stort, väldigt stort, för det är dagens huvudnyhet!

Först kan man ju tycka att det är lite komiskt att det är en nyhet som hamnar på första sidan (alla vet ju i och för sig att det inte händer så mycket på ön såhär års), men egentligen - tänk vad lugnt och tryggt det är här på lilla Gotland när det största nyheten som hänt är att en räv i stan blivit skjuten.

Vi gotlänningar har det bra, inga större faror att oroa oss över - inga knarkligor som härjar, mord, rån, etc här inte. Bara plågoräven och den rackarn är nu död!

Om mindre än en vecka är det julafton men det känns inte riktigt så, är det bara jag som inte riktigt kommit in i julkänslan? Jag har verkligen försökt få till den där känslan med att sätta upp alla tomtar, ha rött och juligt i alla rum, bakat en massa julgott, kalasat på glögg med pepparkakor och lussebullar och spelat julsånger, men det hjälper inte riktigt. Det känns som om det är något som fattas...och det måste vara snön. Var sjutton är snön?! Jag vill ha de där stora dalande flingorna från skyn, träd täckta med snö ända ut på minsta gren, ett vackert, vitt och kristallglittrande täcke över gräsmattan och det där knarrandet under skorna när man tar sig promenad i vinterlandskapet. Kanske har man de senaste två åren blivit för bortskämd med ett vackert vykortslandskap utanför fönstret...






Bilderna är tagna under en promenad i ett juligt och så vackert Kärra (Göteborg) där vi firade jul förra året hos bästa svärmor och svärfar <3

Visst är det vackert?
Mer snö åt folket!