Lillskruttan fyller en månad idag, allaredan. Det går fort.
Så fort att hon redan blivit mån om sitt privatliv och inte vill synas på bild i bloggen :)



Allaredan en månad sedan hon kom till världen, som Stålmannen med högerarmen före och i en väldigt fart, och förändrade vårt liv helt - till ett bättre och rikare. Tänk att en sån liten plutt kan göra sån stor förändring och så stort intryck. Alla ni som fått barn vet vad jag menar, det är häftigt!

Nu är det tredje gången bara idag!

Den här objudna (och inte uppskattade) kattgästen kommer in genom kattluckan och tömmer matskålarna. Först hittade den inte ut så katten gick omkring och jamade, men nu har den fattat hur man går ut genom kattluckan också. What to do?!

Nyss var det fullt hus här, men nu är det så tomt efter att makens familj åkt tillbaka till Gbg :(

Hur söta är inte de här virkade baby-conversen då?! Med snörning och allt.
 
Lillhjärtat fick dessa av Maggan på jobbet, hon är en fena på att virka!

Så blir det ibland..

Här har det varit hängigt som tusan, den där huvudvärken från förra inlägget dröjde sig kvar över helgen och övergick i måndags till en förkylning. Inte så kul när man har ett litet barn att ta hand om dygnet runt, men allt går ju om man vill. Men sen sist har vi ändå hunnit med promenader, fikabesök av min bror Johan, mysdag i B-bo hos mina föräldrar, bakat kakor, fotat fina vinterbilder, fikabesök av Therese och Eric med lilla söta Agnes, fått sålt en kyl/frys (tjohoo!) och jag har varit iväg och tagit bort fyra födelsemärken. Dessutom har jag blivit faster till lilla Natalie!

Idag var jag och pluttan nere på jobbet en sväng och hälsade på. Lillhjärtat sov, men hon måste ha gillat stället för hon skrek till lite när vi skulle gå därifrån :) Det var roligt att se alla igen och höra vad som händer på arbetsplatsen. Man är ju inte längre en del i vad som händer, det måste jag erkänna att jag saknar. Och folket förstås. Man lär så länge man lever och jag har lärt mig att jag är en jobbmänniska helt enkelt, inget hemmafru-material här inte.

Resten av dagen har gått åt till att städa och fixa, för just i skrivandets stund kommer la familia från Gbg till ön - äntligen! Det här kommer bli en mysig helg!

 Idag vaknade jag med en helvetisk huvudvärk och den håller ännu i sig, efterhängsen jäkel. Känns som nålar instuckna bakom öronen, märklig känsla och inte ett dugg skönt. Det är lite typiskt för idag har maken varit ledig...så vi skulle ha en härlig dag tillsammans och gå en promenad, ta en sväng på stan och bara mysa och ha det gött men riktigt så blev det inte....ändå har dagen bara sprungit förbi. Vi var dock på ett besök på BVC och har mätt och vägt dottern - hon har på 8 dagar gått upp 400 gram. De du! Så nu väger hon 4850 g och är 56,5 cm lång. Det är nog en tredjedel av alla kläder här hemma som hon inte längre kommer i :)

Det är förresten inte bara den här dagen som har sprungit förbi, tycker hela veckan har svichat iväg snabbare än kvickt. Nyss var det helg. Vi hade förresten en himla mysig helg, jag skriver ju så lite nu så jag får skriva ifatt. Clara med familj var här i lördags på fika och på kvällen var vi på kalas för Louise. I söndags var hela familjen Persson här på fika. Väldigt trevligt! Resten av helgen tog vi det lugnt och jag hade lite ångest för att maken skulle gå tillbaka till jobbet - men det har gått bra, förutom att jag varit såå trött. Jag är ju inte så mycket för att sova annars men jag får ärligt säga att man inte är så mycket till människa om man inte sover mer än 1,5 h sammanhängande åt gången. Man blir lite lätt disträ i knoppen, personalen på hjärnkontoret har börjat jobba halvtid och fikar mestadels av den tiden! Fast jag slår inte maken, haha, när vi bytt kläder på lillhjärtat häromdagen så bad jag honom att "bära ner henne" och tyckte att jag var rätt tydlig i vad jag menade, men vad gör han? Jo han går ut i hallen och lyfter upp Saga (en av våra katter) och bär ner henne för trappen.. Och nej, vi brukar inte bära ner våra katter från övervåningen då och då. Så det är inte bara jag som är trött ;) Jag har läst att powernaps på en kvart ska motsvara 2-3 timmars sömn på natten men det är ju så svårt att somna på beställning, dessutom är det ljust om dagarna och man är liksom igång... Men det kanske är en vanesak. Nåja. 

Annars har veckan bara rullat på, lillhjärtat och jag har mest bara myst, bakat lite, fixat med vardagssysslorna här hemma och gått promenader ute i slasket. Eller lillhjärtat har mest sovit och ätit :) men det är bra, speciellt när man bakar, mer kakor till mig. Erica och hennes söta döttrar var förresten här i måndags efter att vi tagit en kort promenad i kylan, jag fick sålt tvättmaskinen och torktumlaren i tisdags (hurra för extra cash, januari är en månad full av väntade och oväntade räkningar ;) ) och igår var Johanna här på fika.

Nej nu ska jag rycka upp mig och klä på tösen något sött, för vi skall iväg på middag ikväll hos Ninni, himla trevligt! Trevlig fredagskväll på di diu!

Ett barn är ett mirakel
väl värt att vänta på.
Det största och det bästa
en mor och far kan få...

(Första stycket ur "En dotter" av Siv Andersson)

Igår var vi med i tidningarna här på ön med bilden i färg, resten av bilderna finns på deras hemsida. Först tänkte vi ta sprattel-bilden längst ner, för det ser lite kul ut att hennes fot kom med på bild också :)


  

Jag läste en artikel i Wendela och kan inte annat än att häpnas över vad Annica Dahlströms åsikter om pappans roll i ett barns liv har för betydelse. Tydligen kan barnet utveckla kronisk stress, diabetes, fetma och hjärt- och kärlsjukdomar om pappan har för stort ansvar tidigt i barnets liv samt att barnet kan skadas rent fysiskt av att hanteras av pappan. HELT OTROLIGT! Läs HÄR så förstår du vad jag menar. 

Jag och maken ska ju dela på föräldraledigheten rakt av - vi är ju båda lika mycket föräldrar till vår dotter så det är väl en självklarhet? Men enligt Dahlström så vore det bättre att ha en barnflicka än att pappan är föräldraledig. Först när barnet är 3-4 år bör pappan ha mer ansvar, enligt henne. Vad ska man säga om det?! 

Tydligen har Dahlström skrivit en bok också, "Könet sitter i hjärnan", och jag kan inte säga annat än att jag blir lite nyfiken på vad som står i den även om jag troligtvis kommer bli upprörd av att läsa den..

Två låtar som jag inte kan sluta nynna/sjunga på är dessa:

The Majority Says - 114
Den finns inte på youtube än, låten släpps först i februari i år men den är med i Viasats senaste reklam:



Det här är verkligen inte min stil, men Timbuktu gjorde en sån bra tolkning av Wiehes låt "Flickan och kråkan" i "Så mycket bättre":



Visst är de bra?!

Varför köpa dyr baby watcher när det finns en frivillig hemma? ;)

Idag har vi tagit foto till tidningen. Det var lite typiskt - innan vi kom dit så var lillhjärtat lugn och sov gott, men så fort vi kom dit så blev hon missnöjd och skrek och sprattlade mest - bilderna blev sådär, men det får gå. När vi åkte därifrån så var hon lugn och sov gott igen. Så var det med det!

Idag har vi haft besök av Johanna, himla mysigt. När hon åkte var det skrik konstant fram till alldeles nyss - det är så svårt att veta vad som är fel :( Nu sover hon och snart vi med - det är vårt fredagsmys de'! ;)

Jag vill tacka så mycket för alla fina gratulationer vi fick här på bloggen! Man blir varm i hjärtat av allas omtanke :)

Det har inte varit så mycket text här på senare tid, det är ju en helt ny vardag man ska komma in i och försöka hitta en rutin i. Det är inte så lätt alla gånger, dagarna ser inte riktigt likadana ut när det gäller dotterns sömn och hunger men snart kommer man väl in i någon form av mönster. Det har ju inte gått så lång tid än, hon är ju bara 12 dagar gammal. Det är iallafall otroligt skönt att kunna vara hemma båda två nu i början när allt är nytt och främmande. 

Första dagarna var rena rama barnleken, hon var så lugn och nöjd med allt. Hon åt regelbundet och sov, det var allt. Nu har hon vänt på dygnet så mitt i natten vill hon vara vaken mer. Hon varierar intervallet för när hon vill ha mat, så det är svårt att hänga med i svängarna, om man säger så. Vissa dagar/nätter är det mat var tredje timme och andra är det varje timme som gäller. Nu har hon ont i magen (gissar vi) så det är mycket skrik och det blir att gå runt med henne på axeln för att få henne lugn, speciellt på kvällar och nätter. Men ikväll fick hon testa napp för första gången - vilken hit! Annars flyter det på tycker jag. Naveln tappade hon snabbt och hon är stark i kroppen, håller upp sitt huvud mycket själv och sparkar och rör armarna väldigt mycket. Det är inte det lättaste att klä på henne. Men hon kommer nog bli väldigt aktiv när hon växer upp :)

Idag har vi haft besök av BVC och lillhjärtat har gått upp 300 g på 9 dagar, vilket är bra! Hon äter som hon ska med andra ord. Så nu väger hon 4450 g (hon gick ner lite första dygnet). I början av veckan var vi på en andra röntgen av höfterna och vi slipper von rosen-skena (hur det nu stavas). Vi ska tillbaka i februari och kolla en gång till, men det verkar vara nästintill bra nu, så det känns skönt.

Nu var det mat-dags igen, mer text kommer imorgon!

Lilla hjärtat poserar lite när hon sover, det får man ju kalla skönhetssömn - right? ;)

Jag hann nästan få med leendet, hon stängde munnen precis när bilden togs :)

Se vad sött hon sover, vår lilla nallebjörn...

Dottern charmar oss med leenden och hon ger ifrån sig ljud, som små pip. Hon låter som en liten fågel, så vi kallar henne sparven (maken säger att jag får sluta med fröblandniningen i frukostfilen). Hon är så gullig, jag kan sitta och titta på henne i timmar...

Nu lämnar vi BB! :)