Varje onsdag läser jag Mats Petterssons underhållande krönika i morgontidningen och imorse läste jag att han inte går på A-brunnar men alltid på K-brunnar. Du kan läsa det HÄR. HA, det finns en till som är som jag! Det kunde jag aldrig tro. Trodde det bara var jag som ännu höll på sådär.

Skönt, då vågar också jag erkänna. Har hållit på sådär sedan jag var liten, minns inte riktigt när jag började men det var så pass länge sedan att det är en djupt rotad vana. Nu döljer jag det så mycket det går, men ibland kommer man på sig själv att man måste ta ett onormalt långt steg, typ Monty Pythons SILLY WALK, eller ibland ett hopp för att undvika en A-brunn. Eller att man råkar avvika från sitt sällskap för att pricka en K-brunn som ligger några steg i helt fel riktning. Då får man helt enkelt hitta på något bra, ta fram improvisationsförmågan, t.ex. att man måste fönstershoppa lite i den där affären där borta och sen när man prickat brunnen så får man säga att man såg på håll att det inte var något att ha i det där skyltfönstret. Jag har dessutom alltid fått för mig att man måste gå med båda fötterna på K-brunnen för att den skall gälla - och att göra det i smyg är minsann inte så lätt. Man får stanna för att mobilen "ringer" eller helt plötsligt gå med små, små steg för att sedan gå som vanligt igen. Som sagt, silly walk! Det är svårare att göra det här med barnvagn, men då kan man ju alltid "titta till" dottern och göra ett sidkliv i samband med det för att undvika den där A-brunnen. Vad man håller på alltså, folk kan ju inte tro att man är klok :)

OM någon märker måste jag ju erkänna, "Nej du vet, det är en gammal vana bara. Gjorde inte du så?". Men man skäms ju lite för det, så därför gör jag det mest i smyg. Men nu är vi ju två iallafall, Mats och jag. Det känns bra!